Bara för minnenas skull en novell av Ingbritt Wik ur antologin Lyckliga tider

View this post on Instagram

Om författaren: Jag är född 1943 i Ölme socken, Kristinehamns kommun. Jag har två vuxna barn och två underbara barnbarn. Förutom att måla med pensel och färg, ägnar jag mycket tid åt att odla växter i en alldeles för stor trädgård, där mina antagonister är kvickrot, kirskål och maskrosor. Mitt djurintresse är stort, men när rådjur och hjortar käkar upp det mesta, blir jag – trots mitt motto: ”Alla varelsers lika värde”, lite sur och beklagar mig för min katt Amigo, som är min sambo. Mitt hopp om framtiden, är att få möjlighet att ge ut någon av mina fyra, långa romaner, i genren relationer, som speglar hur knepigt det kan vara att passa in i alla både möjliga och omöjliga relationer. Jag skriver noveller och följetonger till olika veckotidningar, och har blivit publicerad i en del antologier. Om novellen: ”Bara för minnenas skull” kom till på ett sätt som jag har lust att ge läsaren en bakgrundsbild av. Mannen i min novell, klipper gräset i sitt barndomshem. Visst kan man tycka att mannens arbete är överflödigt när han klipper gräset fast gården står öde. Sanningen är den, att vägverket köpte in hans gård, för många år sedan, för att en ”autostrada” skulle dras fram. Stället står alltså öde. Både mannen i novellen – och den man som faktiskt finns på riktigt – klipper gräset på sin barndoms gård: ”Bara för minnenas skull”. Jag brukar följa med och sitta någonstans för att författa en text. Så gjorde jag även den dagen när jag skrev den här novellen som blev antagen i antologin ”Lyckliga tider”. #baraförminnenasskull #lyckligatider #ingbrittwik @ingbrittwik #lästips #lycka #noveller #novell #läsning #svenskaförfattare # svensklitteratur @monicaivesköld #antologi #dinboktrailer #snezanalindskog @snezanalindskog

A post shared by Snezana Lindskog (@din_boktrailer) on

Om författaren:

Jag är född 1943 i Ölme socken, Kristinehamns kommun.

Jag har två vuxna barn och två underbara barnbarn.

Förutom att måla med pensel och färg, ägnar jag mycket tid åt att odla växter i en alldeles för stor trädgård, där mina antagonister är kvickrot, kirskål och maskrosor.

Mitt djurintresse är stort, men när rådjur och hjortar käkar upp det mesta, blir jag – trots mitt motto: ”Alla varelsers lika värde”, lite sur och beklagar mig för min katt Amigo, som är min sambo.

Mitt hopp om framtiden, är att få möjlighet att ge ut någon av mina fyra, långa romaner, i genren relationer, som speglar hur knepigt det kan vara att passa in i alla både möjliga och omöjliga relationer.

Jag skriver noveller och följetonger till olika veckotidningar, och har blivit publicerad i en del antologier.

Om novellen: ”Bara för minnenas skull” kom till på ett sätt som jag har lust att ge läsaren en bakgrundsbild av.

Mannen i min novell, klipper gräset i sitt barndomshem.

Visst kan man tycka att mannens arbete är överflödigt när han klipper gräset fast gården står öde. Sanningen är den, att vägverket köpte in hans gård, för många år sedan, för att en ”autostrada” skulle dras fram. Stället står alltså öde. Både mannen i novellen – och den man som faktiskt finns på riktigt – klipper gräset på sin barndoms gård: ”Bara för minnenas skull”. Jag brukar följa med och sitta någonstans för att författa en text. Så gjorde jag även den dagen när jag skrev den här novellen som blev antagen i antologin ”Lyckliga tider”.

 

#baraförminnenasskull #lyckligatider #ingbrittwik @ingbrittwik #lästips #lycka #noveller #novell #läsning #svenskaförfattare # svensklitteratur @monicaivesköld #antologi #dinboktrailer #snezanalindskog @snezanalindskog

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s